Pessimistiska och oroade Bokstävlar
Om
Cai Svensson är fil dr och lektor. Han har publicerat en rad dikt- och aforismsamlingar samt verk om litteratur, kommunikation och litterärt skapande. Han har även i tidigare verk utnyttjat fragmentet som medel, t ex i ”Nog var det så” där han utforskar sin barndom. Författaren är dessutom verksam som debattör och driver ett antal sajter och bloggar på nätet.
Den mest förvirrade av diskussioner
Det är direkt plågsamt att följa den debatt som följt på koranbränningarna. Personligen har jag aldrig upplevt en så totalt förvirrad diskussion på en så pass allvarlig och seriös nivå.
Inte bara ledande politiker talar förbi varandra och har helt olika uppfattningar och utgångspunkter, utan detsamma gäller förvånansvärt nog för höga jurister, professorer i statskunskap, framstående historiker och ledande kulturpersonligheter.
Vad som förefaller saknas är en enighet om grundläggande fakta, definitioner och distinktioner. Här finns mycket att göra! Och det brådskar! I de sociala mediernas tid har världen krympt med oförutsebar fart. Avgörande förändringar slår igenom på mycket kort tid. Att hänvisa till ett historiskt perspektiv på grundlagen hjälper föga.
Och att som regeringen hävda att vi har självständiga myndigheter i Sverige och att regeringen och vårt land inte står bakom godkännandet av koranskändningarna kan förvisso uppfattas som en "distinktion", men det är en falsk sådan. Godkänner domstolar och polisen bränningarna så är det ett uttryck för statens och regeringens hållning i frågan. Kristersson och Billström är ofrånkomligen ansvariga. Inte minst medborgare i andra länder ser saken på detta sätt. För inte kan väl polis och domstolar föra säkerhetspolitik och utrikespolitik bakom ryggen på regering och riksdag?
Det kanske mest grundläggande bekymret i sammanhanget är, som filosofer påpekat under senare tid, att människor i västvärlden, inte minst i Sverige, förlorat förmågan att hålla något heligt. Inte många i vår del av världen vet vad det betyder att på djupet vörda något som heligt. Därför tar man lätt på att vad andra håller för heligt skändas. Det är djupt tragiskt, eftersom vår fortsatta existens kan antas vara beroende av att vi uppfattar naturen och människan som helig. Det har jag själv argumenterat för i mina två viktigaste böcker om humanismen i vår tid.
En het sommar påverkar skrivandet
Sommaren har varit het i många avseenden. Och det har givetvis påverkat min skrivprocess.
Romanskrivandet går framåt, men med haltande myrsteg. Dock går den framåt. Och jag börjar lära känna mina romangestalter allt bättre. Jag trivs onekligen i deras sällskap.
Mina dagboksanteckningar eldas på av den politiska utvecklingen. Det framgår inte minst av mitt föregående blogginlägg.
Dessutom har mina satiriska bilder fått stark näring ur det nuvarande samhällsklimatet. Det är tacksamt att vara kritisk och elak i dessa tider. Alltför tacksamt!
Några ilskna poster ur min kladdbok
Lösningen på krisen efter koranbränningarna är lika enkel som självklar och den kan härledas direkt ur grundlagen: förbjud bränningarna med hänvisning till rikets säkerhet och hets mot folkgrupp. Och om nödvändigt, så återinför lagen om trosfrid, som skrotades på 70-talet.
Det är dags att en gång för alla lämna det skeva brorduktig-idealet från 70-talet som i olika avseenden legat som en våt filt över en mer pragmatisk och förnuftig samhällsutveckling i vårt land.
Vad anser juridikens och politikens fundametalister och principryttare egentligen att vi skall göra åt krisen efter koranbränningarna? Hoppas på att de "kortsiktiga" problemen löser sig själva på lite sikt?
Det tycks mig allt uppenbarare att juridikens och politikens fundamentalister är nära nog lika förödande som kristendomens och islams. I alla händelser är de helt ur takt med allmänna rättsmedvetandet och det sunda förnuftet.
En professor i statsvetenskap argumenterar i ett debattinlägg för att vi inte kan ändra lagar och lagars tillämpning lättvindigt för att stoppa koranbränningarna. Det skulle bara leda till ytterligare angrepp från islamister. Men grundlagen medger ett stopp för koranbränningar och ingen grundlag är dikterad av Gud eller huggen i sten. Den kan ändras av folkviljan med ett val emellan. Och vad finns det för statsvetenskapligt argument för att angreppen mot vårt land ändå skulle fortsätta? Är väl snarast en "killgissning". Dessutom, som sagt, lagen om trosfrid kan återinföras. En sådan lag finns i Finland. Men det gillar väl inte Bror Duktig...
På ett mer grundläggande filosofiskt plan tycks det mig alldeles uppenbart att vi måste inse att baksidan av myntet med alla våra friheter är TOLERANSEN! Vi kan inte kräva friheter för egen del om vi inte tillerkänner andra samma friheter. Filosofer som Habermas och Walzer menar att vi måste möta våra meningsmotståndare åtminstone på halva vägen respektive visa dem en aktiv tolerans, dvs aktivt verka för att de skall få uttrycka sina åsikter. I annat fall kan vi inte åstadkomma en fredlig och harmonisk värld med inkludering snarare än polarisering.
Och så kom kraschen i glashuset: Statsministern uppmanar oss att inte vara nyttiga idioter...
NYTT ROMANPROJEKT!
Under februari har jag spontant tagit upp mina försök att skriva en roman. Tre romaner har tidigare påbörjats men ännu inte slutförts. Jag har dock stora förhoppningar om att det just påbörjade projektet blir mer uthålligt.
Dels utspelar sig handlingen i nutid, dels rör den personer och miljöer som jag är bekant med och dels agerar jag nu medvetet mer dionysiskt än apolloniskt. Jag vet alltså inte hur berättelsen kommer att sluta eller vad huvudpersonerna kommer att ta sig före, eller ens vem som kommer att bli huvudperson. Det gör projektet riktigt spännande!
Annars är den tidskritiska udden i vanlig ordning fördjupad av en mer symboliskt framburen existentiell problematik. Jag har stora förhoppningar på projektet!
Övriga projekt med dikter, satir och aforismer/tankefragment pågår som vanligt. De är ju baserade på regelbundna, dagliga anteckningar. Nästa diktsamling kommer att publiceras inom en inte alltför avlägsen framtid och en ny satirbok är planerad till jul.
Men romanprojektet är mitt huvudfokus.
Vallaskogens hemligheter
Under min barndom spelade det lilla grönområdet Vallaskogen en avgörande roll i våra liv. Där tillbringade vi mycket tid under alla årstider. Ett par hemligheter fascinerade oss särskilt: regementets övningståg och träsnidarens torp Jonsbo.
Här följer ett par dikter som anknyter till dessa hemligheter från min barndom:
ÖVNINGSTÅGET
Likriktningen,
det blotta pågåendet
av jobbet, umgänget och livet i övrigt
har drabbat oss som en tvinsot
och helt stoppat färden mot framtiden.
Som att en mansålder senare upptäcka
det bortvittrande övningståget.
Det sov fastmurat i skogen
nerbäddat i mossor och snår.
På vagnssidorna kröp murgrönor;
plastmuggar och flaskor dolde perrongen.
TRÄSNIDARENS NAMN
Ödestugan murknar,
murknar tyst i lillskogen
och ingen ser den
utom trästoderna
dolda under slyn.
Och jag närmar mig försiktigt
tills kameran kan fånga
blicken från den skymtande Medusas ögon
där svarta blixtar slår ut och dundrar
att jag alltför taktlöst sökt träsnidarens namn med påföljd att tomhet
och avförtrollning hotar.
NYTT SKRIVARÅR!
Egentligen följer jag varken solåret eller budgetåret i mitt skrivande. Men eftersom det inte är helt betydelselöst vilket utgivningsår olika böcker får, så är årsskiftet ändå av viss betydelse. Dessutom är det ofrånkomligt att jag tar ny sats i början av ett nytt år, oavsett allt annat.
År 2022 slutade positivt i flera avseenden. Myndigheten för Tillgängliga Medier meddelade mig i ett brev att min bok Humanism 3.0 nu gjorts tillgänglig som talbok. Uppenbarligen används boken som kurslitteratur på något lärosäte! Detta är så mycket mer glädjande som jag personligen klassar detta verk som min främsta fackbok alla kategorier.
Men även att min och min brors något mer lättsamma bok Bokstävlar och Krumelurer mottogs positivt av läsarna känns uppmuntrande. Köp den här, direkt från förlaget >> En uppföljare är redan planerad! Ämnen för satir och komik saknas ju förvisso inte.
Och så följde jag mot slutet 2022 upp mina tidigare diktsamlingar med Imman av dina drömmar (2023). Där fördjupade jag mina gängse teman med särskilt uppriktiga vittnesmål om upplevelser av mer privat karaktär, inte minst från yrkeslivet. Även denna samling får en uppföljare under det kommande året. Inte heller mänskliga svagheter som elakheter och avundsjuka råder det någon större brist på... Men för att inte bli alltför ohöljd i mina avslöjanden är språket i kommande diktbok något mer "poetiskt" och "gåtfullt" med krav på läsaren att göra egna tolkningar, vilket givetvis alltid är önskvärt. Boken har arbetstiteln Lönntecken och det preliminära omslag som presenteras nedan.
Nu är den här!
Min nya diktsamling, Imman av dina drömmar, finns nu att köpa direkt från förlaget. Och det till det facila priset av 119 kr. Lagom till jul! Missa inte det!
BOKSTÄVLARNA ANFALLER!
Efter jul kommer jag och min bror att publicera en bok med skämtteckningar. För många år sedan publicerade Östgöta Correspondenten varje vecka under ett par år mina satiriska skämtteckningar benämnda Bokstävlar. Sedan dess har mycket hänt, bl a har emojis infiltrerat bokstävlarnas rike och även påverkat mitt eget skämttecknande.
Här följer några exempel på vad bokstävlar och emojis kan ta sig till:
Snart är det dags!
Inom de närmaste veckorna räknar jag med att leverera min nästa diktsamling till förlaget. Det blir min hittills lättillgängligaste och ärligaste diktsamling. I grunden är den en fortsättning och fördjupning av den föregående, men ännu lite uppriktigare... Årets julklapp?
Så här ser det preliminära omslaget ut:
